Jag drog in min sista resväska genom ytterdörren och drog upp min väska som åkt ner från axeln. Sen pustade jag ut.

Fotsteg hördes från köket, men jag kunde inte se någonting för inne i huset var det kol svart. ''Oj! Men hej!'' sa mamma och tände lampan, hon satt ner sin kopp på bordet vänster om trappan och gick mot mig. Vi kramades ''Skönt att du är hemma igen'' Jag nickade, ''Jag går upp och lägger mig''.

Bara en av resväskorna orkade jag dra upp från trappan. Jag tände i mitt rum och kollade runt om mig, sen sprang jag mot min säng. Det hade varit en hel månad sen jag varit hemma i Orange County. Hela maj månad hade jag spenderat hos min pappa i Paris och nu var jag helt slut efter den 15 timmars långa resan jag precis genomgått.

Lite trögt tog jag mig upp från sängen och gick mot badrummet för göra mig i ordning inför natten eftersom klockan var halv 3 på morgonen. Jag borstade tänderna och smörjde in mitt ansikte, inget smink hade jag använt under dagen vilket var otroligt skönt.

Jag öppnade min resväska och strödde runt allt innehåll ihopp om att hitta min pyjamas. Äntligen. Mitt vit och rosa prickiga pyjamas-set stack upp ut väskan och jag drog snabbt ut den.

Med orken jag hade kvar bytte jag om och gick mot min säng. Men precis innan jag skulle lägga mig i sängen råkade jag gå på något mjukare än golvet. Mitt pass. De hade legat i bakfickan på jeansen jag tidigare haft på mig. Jag kollade på bilden i passet, den var tagen för ett år sen. Dock var det ingen större skillnad, jag hade fortfarande mitt blonda hår som räckte ner över bysten och mina blåögon som ej gick att tyda på fotografiet som var svart och vitt. Bredvid fotot stod mitt namn. Jaden Penelope Carleton. Och under namnet stod även mitt födelse-datum. Det var faktiskt bara 17 dagar kvar till min födelsedag om man räknade idag som 31 maj. Ja, om 17 dagar skulle jag fylla 17 år. Det kändes konstigt att tiden gått så fort och att jag redan var hemma från Paris, där jag hade bott hos pappa och faktiskt haft det riktigt bra! Jag var verkligen nöjd med resan men det var ändå skönt att komma hem.

Ett *peep* ljud kom från min iphone. Jag rullade runt och tryckte på knappen. Ett nytt meddelande från Raina, min bästa vän. ''Bonjour, hittade du kärleken Paris?'' Jag fnissade lite för mig själv. Men sanningen var den att det hade jag faktiskt inte och egentligen hade jag knappt försökt. ''Haha, ska vi ta en fika vid klockan 1?'' skrev jag. Svaret kom snabbt och jag gick ner till köket där min mamma satt.

''God morgon'' Jag gick mot kylskåpet och hällde sen upp ett glas med juice. ''Du, imorgon har jag bjudit hem en gammal vän till mig. De flyttade hit strax efter du åkte till Paris och ja, de kommer över på middag vid sju. Jag undrade vilka hon menade. ''Vilka de?'' svarade jag sen, ''Ja, hon har en son också. Ni brukade leka när ni var yngre. Han är något år äldre än dig'' Jag fortsatte tänka efter men kunde inte komma på vem det var hon talade om. ''Vad heter sonen?'' ...

------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Kommentera.

Vad tycker ni om första kapitlet? Det är ganska kort och tråkigt men det är svårt man ska presentera huvud-rollen.